<?xml version='1.0' encoding='utf-8'?><OAI-PMH xmlns="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/OAI-PMH.xsd"><responseDate>2026-05-18T00:56:25Z</responseDate><request verb="GetRecord" metadataPrefix="oai_dc" identifier="oai:www.bilketa.eus:ark:/27020/art0090098">https://www.bilketa.eus/in/rest/oai</request><GetRecord><record><header><identifier>oai:www.bilketa.eus:ark:/27020/art0090098</identifier><setSpec>ALL</setSpec><datestamp>2026-05-15T16:34:50Z</datestamp></header><metadata> <oai_dc:dc xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd"><dc:identifier>https://www.bilketa.eus/ark:/27020/art0090098</dc:identifier><dc:contributor>Cerquand, Jean-François (1816-1888) (Collecteur)</dc:contributor><dc:source>BNF, 8-Y2-447</dc:source><dc:date>1876</dc:date><dc:description>&lt;p&gt;(Version d’Arhansus)&lt;br class='autobr' /&gt; Basa Jaun batec baçuen emaste gaste charman bat alchatuya; bere burhassoer. Birac egoiten ciren lece baten solan, senharaen jaureguy eder batean. Andere hori atheratcen cen goiz guciez lecean gainera, eta han bere burua orastatcen çuen, ceimbeit aldiz arguia phisturic. Egun batez, artçain batec, bere ardien beguiratcen hari celaric, ikhusten du andere gaste propi bat lece baten gainean orastatcen ari cena. Biciqui hartças agradatcen da, eta pharte eguiten du bere artçain laguner ; denec hitzartcen dute behar dutela ebaxi andere hura, eta ekharri olhalat.&lt;br class='autobr' /&gt; Bainan nola eguinen dute ? Bassa-Jaunac ikhusten baditu, edo senditcen badu heien presentcia, janen tu ! Batec eraiten du : Ni joanen niz lehenic; asqui duçue niri jaraiquitcea; mintçatuco dut auderia, eta isseatuco naiz haren decidatcera gurequin jitea.&lt;br class='autobr' /&gt; Bihamen goizian goizic joaiten dire beraz lece ingurune hetara, eta ikhusten dute erran delaco anderea, arguia phisturic orastatcen ari dela. Erran delaco artçaina hurbiltcen çaco, eta erraiten dio : Agur anderia, eta QU hemen hain goizic cer ari cire? Andereac hondatcen daco nola igan den Bassa Jaunas alchatuya bere etchetic, eta nola guerostic harequin bici den, ez bihotzez, bainan bai bortchas. Artçainac erraiten dio : « Ez cintequeya a nahi haren ganic libratu? Nahi bacire nerequin jin, nic hartuco « çaitut, eta ahalas hirus errendatuco çaitut. » Anderiac erresponditcen daco : « Bai, bai, onxa gogotic hemendic escapa ninte, bainan beldur naiz Bassa Jaunac hatcheman naicen, eto guero hil eta jan. » Artçainac hitzemaiten dio trompatuco dutela Bassa Jauna, eta ez duela haren beldur içateco arazoinic; eta asquenean hitzartcen dute anderea jinen dela bihamen goizian holaco orenean lece bastereala. Atchiqui çuen bere hitza, eta Basa Jauna lo celaric oraind, phartitu cen seculacos artçainarequi.&lt;br class='autobr' /&gt; Bi egunen buruan, Bassa Jaunac ikhustearequin etçacola emasteric aguertcen, arrancuatu cen. Ustes bethi lecearen gainean den toualetaren eguiten, jouaiten da emastearen cherkha; miatcen du lekhu gucietan, bainan ez du nehon emasteric edireiten.&lt;br class='autobr' /&gt; Beldurtcen da norbaitec ebaxi dacola edo escapatu çacola; desesperaturic, hasten da marumas eta oihu icigarri batguen eguiten ; joaiten da bere emastearen ondoan eta coleran, bidean harapatcen tuen arbola guciac herotic atheratcen ditu. Curritu cuen mundu gucia emastea idiren nahis; bainan ez çuen berriric jaquin ahal içan ere ; eta hil içan cen changrinez.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Récité par Marie Castet d’Arhansus (65 ans) transcrit par M. Jaureguy.&lt;/p&gt;</dc:description><dc:description>&lt;p&gt;(Version d’Arhansus.)&lt;br class='autobr' /&gt; Un Basa Jaun avait enlevé une belle fille à ses parents. Mari et femme habitaient, au fond d’une citerne, un château magnifique. Chaque matin, à la lueur d’une chandelle, la dame montait au haut de la citerne et peignait ses cheveux.&lt;br class='autobr' /&gt; Un berger, paissant ses brebis, aperçut un jour la belle dame peignant ses cheveux et s’en éprit. Il alla raconter à ses compagnons ce qu’il avait vu. On convint d’enlever la belle dame et de la conduire au cayolar. Mais comment faire? si Basa Jaun les voit ou les sent, il les mangera. L’un d’eux dit : « Moi, j’irai le premier et vous me suivrez. Je parlerai à la dame et tâcherai de la décider à venir avec nous. »&lt;br class='autobr' /&gt; Le lendemain matin, ils vinrent à la citerne et aperçurent la dame peignant ses cheveux à la lueur de la chandelle. Le berger s’approcha et lui dit : « Bonjour, madame ! et que faites-vous ici, de si bonne heure1? » La dame répondit qu’elle avoit été enlevée par un Basa Jaun et que depuis elle vivait avec lui, non de bon gré, mais de force. Le berger reprit : « Et ne consentiriez-vous pas à être délivrée de votre mari. » La dame répondit : « Oui, oui, de bon cœur je vous suivrai. Mais je crains que Basa Jaun ne me rattrape et ne me mange après m’avoir tuée ».&lt;br class='autobr' /&gt; Le berger la rassura et promit d’user d’adresse. Il fut arrêté que la dame, le lendemain matin, à une heure fixée, se tiendrait au coin de la citerne. Elle tint parole, et pendant que le Basa Jaun dormait, elle partit pour toujours avec le berger.&lt;br class='autobr' /&gt; Deux jours âprès, comme sa femme était toujours absente, Basa Jaun commença à s’inquiéter. Pensant qu’elle était toujours à sa toilette, il monta en haut de la citerne, puis visita les environs. Il ne la trouva point.&lt;br class='autobr' /&gt; Il voit alors qu’elle lui a été ravie. Il pleure, il se désespère; il pousse des cris effrayants. Dans sa rage, il déracine les arbres qui s’opposent à sa poursuite. Il parcourt tout l’univers pour rechercher sa dame.&lt;br class='autobr' /&gt; Mais il ne put savoir ce qu’elle était devenue et mourut de chagrin.&lt;/p&gt;</dc:description><dc:identifier>https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k6490632p/f42.item</dc:identifier><dc:relation>vignette : https://www.bilketa.eus/in/rest/Thumb/image?id=ark:/27020/art0090098&amp;mat=articleNum</dc:relation><dc:language>fre</dc:language><dc:relation>Légendes et récits populaires du Pays basque. 2</dc:relation><dc:publisher>Pau - Léon Ribaut - Librairie de la société des sciences, lettres et arts</dc:publisher><dc:rights xml:lang="fre">domaine public</dc:rights><dc:rights xml:lang="eng">public domain</dc:rights><dc:subject>Conte</dc:subject><dc:subject>Arhantsusi (Nafarroa-Beherea)</dc:subject><dc:subject>Arhansus (Pyrénées-Atlantiques)</dc:subject><dc:subject>Basajaun (Pertsonaia mitologikoak)</dc:subject><dc:subject>Basa Jaun (Personnages mythologiques)</dc:subject><dc:subject>Euskal Herriko ipuin eta legendak</dc:subject><dc:subject>Contes et légendes du Pays basque</dc:subject><dc:subject>Ohidura bilketa</dc:subject><dc:subject>Collectage</dc:subject><dc:title>Le Basa jaun ravisseur et déçu</dc:title><dc:title>Basa Jaun bahitzailea</dc:title></oai_dc:dc></metadata></record></GetRecord></OAI-PMH>